dreamteam back on track

Har hort att solen skiner pa er och att det borjar bli lite varmt darhemma! Harligt att hora! Har pa Filli ar det inte lite varmt utan jattejattevarm! Solen skiner pa oss med, nastan varje dag, och varje dag pa hela resan har solen slukats av havet nastan exakt klockan sex, och darefter e det beckmorkt innan solen gar upp igen 12 timmar senare. Vi maste medge att vi saknar den svenska kvallsolen litegrann. Men vi ska inte klaga, vi har fatt uppleva bade en och annan helt fantastisk solnedgang!

              
Danne och Ninni pa               man kan ju undra vilket foretag som
shoppnghumor!                     sponsrar typ alla butikers skyltar...              

Nu har vi tyvarr vikat hejda till Danne (som for ovrigt madde myckt battre dagen efter vi skrev sist och var fit for fight for en heldags shopping i Cebu) och sen dess har vi haft bade en och tva motgangar.... Nar vi hade vinkat av Danne i torsdags vid lunchtid drog vid norrut, mot Donsol. I Donsol var vi inte framme forran fredag kvall (igarkvall). Det tog med andra ord ett ETT OCH ETT HALV DYGN att ta sig en stracka som ar knappt 30 mil! 30 mil! Egentligen hade vi bara kunnat ta en 12 timmars batfard dit, men denna batfard gar bara dit 2 ggr i veckan, och sjalvklart missade vi baten med ca 7 timmar. Istallet loste vi problemet lite snyggt (trodde vi)  genom att forst ta en nattbat halvvags till Donsol och darifran hoppa pa  forsta basta buss ("no we dont want an airconbus, we want the cheapest one you'v got", vilket vi bokstavligt talat fick!) som hela  tiden tog langa pauser  vilket resulterade i att vi missade farjan som skulle ta oss och bussen fran en o till en annan. 3 timmars vantan blev det dar. Tillslut slappte sa bussen av oss i en stad nara Donsol. Dar stod vi i en hala  i middle of nowhere kl 10 pa kvallen, 2 mil fran vart mal utan nagrna public fardmedel att ta. Nagra Filippiner (ah dessa underbara mannskor) forbarmade sig over oss och korde oss den sista biten till vart mal! Trotta, frustrerade och med ett talamod som nastan, men bara nastan hade tagit slut (trots detta maste vi credda varann litegraan for vi hade verkligen hallit oss vid gott mod hela den langa resan) checkade vi sa in pa forsta basta hotel, sov i sex timmar checkade ut igen och begav oss ut till havs och SNORKLADE MED VALHAJAR. Valhaj ar varldens storsta fisk, tillika haj och kan bli upp till 12 meter lang. Donsol ar ett av fa stallen i varlden man kan se denna fantastiska varelse pa och den kommer till kusten vid donsol mellan januari och maj for att ata plankton. Imorse fick vi sa aran att simma med inte en utan tva vajhalar, riktigt riktigt coolt! Man kanner sig ratt liten pa jorden jamte denna gigantiska sak!


                         
vara lyxiga sangar pa                pa bussfarg genom                           nya bekantskaper pa ytterligare en farja
nattfarjan                                     Filippinerna.ser ni tanta i mitten?    

Nar vi skulle ga tillbaka till hotellet for att hamta vara vaskor hamnade vi mitt i en brolloppmottagning som arrangerades pa hotellets stora altan. Generosa som Filippinerna ar ville de sjalvklart bjuda 3 svenska, for dem exotiska flickor pa mat! Sen var det dax att bege sig vidare igen, Boracay (som kan jamforas med Thailands Phuket, tror vi...) Dags for motgangar igen! Eftersom det suger med batforbindelser och suger annu med med INFORMATION om olika batforbindelser sa e det lite svart att ta sig. Vi tankte att vi chansar att aka till en o som heter Masbate och haller tummarna pa att det gar en bat darifran till Boracay. Sa nu akte vi till lilla hamstaden Pilar dar baten skulle ga till Masbate klockan fyra. Men guess what, baten var cancelled! Just our luck! Sa nu e vi fast har till nio ikvall da nasta bat gar. Halleluja! Naja vi e val framme pa Masbate nangang runt ett inatt da vi egenligen maste ta en buss over till andra sidan on, varifran det KANSKE  gar en bat till boracay. Bussforbinldenserna nattetid i Filli ar oxa lite tveksamma. Jaja nog om det det loser sig, det gor det alltid! Vi har dessutom kommit till ett land dar alla ar sa hjalpsamma att man bara vill krama om dem! Underbara manniskor!


Over and out fran ert dreamteam som ovan ar otroligt glada efter valhajsexpidition!

Las aven Hannas inlagg nedan!

Hej igen folket!
Har kommer lite bilder fran mina o Dannes dagar.
Nar brudarna var o dok fran Alona Beach, Panglao Island hyrde vi en moppe o utforskade on. Efter en latt genomgang av fordonet styrde Danne mot en lugnare strand, bakom satt en smaradd Hanna fastklistrad som en ryggsack. Nar vi kom pa ratt vag o sag den glesa trafiken, blaste vinden bort radslan:) Vi battrade pa Dannes redan lite rodbranda hud pa en odslig lang strand innan det var dags for mig att prova korfardigheten.... Med tanke pa att jag startade i en backe OCH i kurva sa var det inte sa konstigt att jag rivstarde, svajade till , Danne skrek, motorn stannade o moppen rullade sakta bakat ner for backen. Tur att man har en stark pojkvan som fangade upp den haha! Battre gick det pa plan mark o vilken frihetskansla att kora:)
Efter en saftig cheeseburgare klattrade vi ner i en droppstensgrotta o tog ett svalkande dopp i den lilla sjon som bildats dar inne.


       Here we go!                                   Fin avslutning pa en kanondag!

Dagen efter tog vi oss till den lilla on Pamilacan, en timmes batfard fran Alona Beach, for att fa nagra dagar pa tu man hand. Vi visste inte vad vi skulle vanta oss men nar vi sag den vita stranden, vandrade igenom den mysiga byn o knappt sag en enda turist kande vi att vi hade hamnat ratt. Vi sov i en enkel bambustuga pa stranden, endast fem meter fran havet och fick nyfangad grillad fisk till lunch o middag. Detta for en hundring per dag o skalle.
Har var det relaxing som gallde. Vi gick runt on, solade, badade, laste och tog en lyckad delfintur som danne ska forsoka lagga upp en video pa.


    Underbara dagar!          Utsikt fran altanen       Massage pa stranden

Nu ar Danne hemma i Sverige igen o briljerar med brannan:)

Puss o hej!
Hanna

Bevis pa att vi sag den 5 meter langa o maffiga thresher shark pa Malapascua, forsta veckan pa Filli.
Var dykbuddy Johan tog fotot o ni far ursakta den lite otydliga bilden (pga dalig sikt o solljus pa botten)

                                 

kara ni, forlat oss for att det tagit sa lang tid att skriva sedan sist. Men vi har ju haft fullt upp for tusan! Eller har vi befunnit oss pa smaoar utan el sa vi hoppas vi ar forlatna. Hur som helst har vi nog haft den basta tiden hittills pa resan de 3 senaste veckorna!
     
Sa vart borjar man? Pa Sipadan, Borneo. Vilket stalle! Detta var alltsa detdar kanda dykstallet om ni minns. De tva forsta dyken den dagen var riktigt bra, korallerna var fantastiska och fiskar fanns det gott om men det regnade som tusan vilket gor att sand fran botten rors upp och att sikten inte blir den basta. Dyk nr 3 var daermot alldeles...alldeles..underbart! Vi dok pa ca 20 meters djup langstmed en vagg som stortar 600 m ner i havets djup. Det ar svart att beskriva hur det kanns for den som inte testat att dyka men man kan saga att man nog inte kommer narmare kanslan av att flyga.                                    

Samma kvall som vi dok satte vi oss pa en nattbuss till storstaden Kota Kinabalu. Val framme i KK (klockan 4 pa morgonen) skiljdes vi fran var hjalpsamma dykarvan Adam och chekade in pa ett hotelll for att sova i ett par timmar.
Har maste vi bara passa pa att tacka pappa Jan som kampade for att hitta ett nytt flyg till oss da ett av vara flyg blev framflyttat och vi inte hade hunnit med vart anslutande flyg i Manilla. TAACK! Efter manga svordomar och lite panik ordnade sig allt iaf och vi kom fram till var slutdestination Cebu, Filippinernas nast storsta stad. Och vem motte vi upp pa flygplatsen? Hannas pojken Daniel. Det var verkligen ett kart aterseende!

            
Kart aterseende                Solnedgang pa Malapascua     


Direkt efter ankomsten och Daniels laaaaanga flygresa med 2 mellanlandningar slapade vi oss sjalva och trotta Daniel till en buss som korde oss till Maya, 4 SKUMPIGA timmar norrut. I Maya spenderade vi natten och begav oss nasta morgon till on Malapascua. Vilken fulltratt for Daniel att detta stalle var det forsta han fick se av Asien. Det var som en liten drom, eller hur Danne? Har tillbringade vi ett par dagar med vart nya sallskap och hade supertrevligt! Vi snorklade, solade, badade, lekte med de sota filippinobarnen som starka Daniel slangde hejvilt omkring sig i vattnet, akte pa batutflykt, och dok! Yep, Danne med. Han gjorde ett prova-pa-dyk och efter envist kampande med uppgifterna som man maste klara for att fa gora ett dyk sa fick aven han uppleva kanslan som vi alskar! Och han gillade det skarpt! En tidig morgon innan soluppgangen steg vi tjejer upp for och joina vara svenska vanner Sara och Johan att ta chansen att fa dyka med treshersharks. Vi holl alla tummar och tar for att vi skulle fa se den och efter en stunds vantande pa havets batten dok plotsligt en stor sak upp med en enorm bakfena (eller vad man nu kallar det) : threshershark! Pa baten tillbaka till fastlandet satt sedan 5 svenskar som hade svart att sluta le. Att se en threshershark var en maktig upplevelse!
               
Sa fick Daniel antligen           Making new friends!           Snabba vadervaxlingar....
 smaka farsk kokosmjolk!
          
Besok pa Calanggaman Island, ytterligare ett av alla guldkorn pa Filippinerna.


       
Svenska ganget spanar efter treshershark.
Ungefar sahar glada blev vi!

Destinationen efter Malapascua blev en lite mer turistig o, Panglao. Pa vagen dit stannade vi till en natt i Taglibaran och akte och kikade pa de miiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiinisma Tarsieraporna och sen fick vi se ett schysst vattenfall med. Naja,ater till Panglao. Har tillbringade vi bara 2 natter. Hanna och Daniel lamnade tvillingarna for att pa en moppe upptacka on och fick bl.a se varldens finaste solnedgang medan tvillingarna tillbringade mesta tiden med dykarutrustningen pa. Efter detta splittade vi pa oss. D & H tog en bat till en liten liten o utan turister och hade 2 natter utan knappt en turist i sikte medan tvillingarna hangde pa Johan till ytterligare en o, Apo. Hit kom aven H & D efter sina romantiska dagar pa tu man hand =P. Dagarna pa Apo Island var fantastiska och killarna forgyllde verkligen vara dagar. Arligt talat sa har dessa dagar varit nagra av de basta pa resan.

 
hitta aporna...         fotogeniskt

           
tricyklefard                           det galler att ata snabbmat           vart mysiga boende pa Apo island.
                                             sa lange man ar i civilisationen.

          
Grannen serverade oss      
nygrillad fisk pa altanen varje kvall.
  
Efter att ha tagit farval av Johan akte vi kl 5.15 mot fastlandet igen for att atervanda dar vi startade med Daniel, Cebu. Pa farjan hit madde bade Hanna och Daniel ma allt samre och val framme pa hotellet slocknade de bada utmattade i sangen. Efter 5-6 h somn borjar de nu ma battre iaf och vi misstanker att det ar nagot de atit som stallt till det for dem. Imorgon ska vi strosa ett par timmar pa nagon av de enorma shoppingmallsen och pa torsdag vinkar vi tyvarr farval till Danne. Vi brudar drar norrut (igen) for att kollar pa valhajar och eventuellt bygga pa vart dykcert med kursen som kallas advanced. Det blir kul!
  
Trots att vi bara befunnit oss har i 2 veckor och bara varit pa ett par av Filippinernas sammanlagt dryga 7000 oar skulle tros det vilja utnamna detta land till ett av de basta pa jorden!

Ni har mer att se fram emot vanner, Hanna har lovat att skriva ettpar rader och lagga upp ett par bilder fran Hannas & Dannes vistelse pa lilla on och fran moppeutflykten. Hall till godo!

Kisses!

Skamt asido, var vistelse pa Borneo borde egentligen istallet sammanfattas med att vi har upplevt otoligt mycket pa kort tid och att vi har traffat massa roligt folk och the best is yet to come! Andra dagen pa Borneo tog vi bussen till ett rehabiliteringscenter for orangutanger i Sepilok och fick se dessa underbara varelser i sin naturliga miljo bli matade. Detta var dock tillsammans med en stor dros andra turister vilket gjorde hela grejen en aning...turistig! Efter det bestamde vi oss for att ta en liten trekking i djungeln. Vilket vi inte borde ha gjort!! Vi sager bara: BLODIGLAR!! Dessa fruktansvarda varelser ville inte lammna oss ifred och ninni fick sej en liten rackare i naveln. Hua!


Orangutang med unge i farten

Efter att ha atervant till KK och dromt mardrommar om blodiglar drog vi vidare mot Borneos djungel, och bodde i sma oppna spartanska hyddor i ett camp (Uncle Tan) vid Borneos nast langsta flog (56 mil) Kingabatangan. Nu var det dax att leva riktigt djungelliv! Redan pa baten till sjalva campet fick vi se bade krokodiler, orangutanger och Kingfisherfaglar! Vi delade hydda med en trevlig fransyska och 2 engelsman. Pa kvallen forsta dagen vi var dar upptackte vi en liten kompis stor som en penna utanfor pa yttervaggen pa var hydda - en spindel. Nar vi kom tillbax tva timmar senare hade den en stor grashoppa i munnen!

                                            
                                  Kinabatangan                                         Var mysiga hydda   

                                          
                                                  Brakmaltid for spindeln...och for oss!   
              
Senare kvallen var det dags for batsafari pa floden. Natten var sa stjarnklar att man blev alldelles salig och det var verkligen mysigt att sitta i baten och se diverse djungeldjur som var guide skickligt hittade med sin ficklampa. Dagen darpa gjorde vi ytteligare en morning boat safari (kl 6.30 pa morgonen, och fick se solen ga upp over Kingabatangan), en djungeltrekking, annu en boatsafari och sa en night jungeltrekking. Det var extremt lerigt sa det var gummistovlar pa som gallde de ganger vi vandrade i djungeln!
     
                          
                                      Svettig och lerig djungeltrekking!    

                                  
I sin helhet var detta en underbar upplevelse, bade med djuren vi sag och att fa bo sadar i ett camp mitt i djungeln med massa annat trevligt folk, dessutom sag vi inte en enda blodigen vilket gjorde hela grejen ANNU battre! Forutom orangutanger krokodiler och kingfisher fick vi oxa se tarantelspindel (och andra spindlar), flying fox(1 meter langa fladermoss), wild cat, makaker-apor, 2 meter langa odlor, massa olika faglar(ornar, storkar, uggla) , olika grodor. Den sista morning boat safarin var den basta av dem alla! vi fick se Probiscus Monkeys, näsapor! Antligen fick vi se en hel grupp av dessa fula med facinerande djur med meganasor!
     
  Ser ni grodan?                   Megastor monitor lizard
                                
               
Probiscus monkey (nasapor!)    Spannande nighttrekking!              kvallssafari pa floden

Nu kunde vi nojda lamna campet oxa stoltsera med att vi fick se allt viktigt som faktiskt fanns att se (forutom eplefanter for att det inte ar sasong for detta)och bege oss vidare mot on Mabul for att bo pa ett annat slags camp, Uncle Chang. Detta campet handlade dock mer om dykning & snorkling an om djulngelliv. Stallet vi bodde pa var uppbyggt pa palar pa vattnet, sa under golvplanket pa rummet fanns bara vatten, harligt! 2 natter, 3 fantastiska dyk och ett par bekanstskaper rikare har vi nu atervant till fatlandet halornas hala Semporna och ar for tillfallet ungefar hur lyckliga som helst. Varfor? Jo vi ska forklara

       Stiftar nya bekantskaper pa on Mabul        
                                         
 
   Kokos-workout
 
                                              Uncle Chang Lodge
 
Det finns en o har som heter Sipadan. Runt denna o ska VARLDES BASTA dykning finnas. Vi upprepar: varldens basta! Det finns en grans pa att bara 120 pers far dyka /snorkla dar pa en dag. Att fa en sadan atrovard plats innebar att man maste boka minst ett par veckor i forvag, vilket vi naturligtvis inte hade gjort. Besvikna over detta tankte vi att vi iallafall kunde ringa och kolla med dem om de av ett under hade 3 lediga platser nan dag. Och av ett under hade de det! Dock pa sondag, vilket e riktigt dalig timing for oss... Efter en massa omplanering och oroande over att faktiskt haft en chans att dyka pa Sipadan men sen vart tvugna att tacka nej till den visade det sig tillsut igar att vi faktiskt kunde dyka! Hanna fallde ett par lyckotarar, Frida fick gashud over hela kroppen av lycka och Ninni blev bara stum!! VI SKA DYKA PA SIPADAN!

Pa Mabul traffade vi haromdagen ett par riktigt trevligare irlandare som atervander hit till semporna om ett par timmar. Da ska vi ta dem med till en fiskbuffesrestaungrang, den enda riktiga restaurangen i denhar halan. Vi ska aven skryta for dem om dykningen i Sipadan imorgon (de ville oxa ha platser dit med var precis som vi ute forsent!)

Nu e det bara tva dagar kvar, sen e vi pa Filippinerna! Och antligen sak vi fa nojet att njuta av Hannas Daniels sallskap i tva hela veckor! Vi ser verkligen fram emot Filippinernavistelsen efter att ha traffat en hel del andra resenarer som har varit dar och som BARA har gott att saga om detta land!

Tack for alla grymma kommentarer forra gangen, vi blev upprymda!
Hejda!

Update! Eftersom vi har fatt diverse klagomal pa att det inte gar att forstora bilderna (av nagon mystisk anledning som vi ej vet) sa kommer har samtliga bilder i storre format.

PS. Dykningen var precis sa fantastiskt bra som man bara kunde hoppas pa! mer om det i nasta inlagg!