backpackingens baksida....
Har hort att solen skiner pa er och att det borjar bli lite varmt darhemma! Harligt att hora! Har pa Filli ar det inte lite varmt utan jattejattevarm! Solen skiner pa oss med, nastan varje dag, och varje dag pa hela resan har solen slukats av havet nastan exakt klockan sex, och darefter e det beckmorkt innan solen gar upp igen 12 timmar senare. Vi maste medge att vi saknar den svenska kvallsolen litegrann. Men vi ska inte klaga, vi har fatt uppleva bade en och annan helt fantastisk solnedgang!
Danne och Ninni pa man kan ju undra vilket foretag som
shoppnghumor! sponsrar typ alla butikers skyltar...
Nu har vi tyvarr vikat hejda till Danne (som for ovrigt madde myckt battre dagen efter vi skrev sist och var fit for fight for en heldags shopping i Cebu) och sen dess har vi haft bade en och tva motgangar.... Nar vi hade vinkat av Danne i torsdags vid lunchtid drog vid norrut, mot Donsol. I Donsol var vi inte framme forran fredag kvall (igarkvall). Det tog med andra ord ett ETT OCH ETT HALV DYGN att ta sig en stracka som ar knappt 30 mil! 30 mil! Egentligen hade vi bara kunnat ta en 12 timmars batfard dit, men denna batfard gar bara dit 2 ggr i veckan, och sjalvklart missade vi baten med ca 7 timmar. Istallet loste vi problemet lite snyggt (trodde vi) genom att forst ta en nattbat halvvags till Donsol och darifran hoppa pa forsta basta buss ("no we dont want an airconbus, we want the cheapest one you'v got", vilket vi bokstavligt talat fick!) som hela tiden tog langa pauser vilket resulterade i att vi missade farjan som skulle ta oss och bussen fran en o till en annan. 3 timmars vantan blev det dar. Tillslut slappte sa bussen av oss i en stad nara Donsol. Dar stod vi i en hala i middle of nowhere kl 10 pa kvallen, 2 mil fran vart mal utan nagrna public fardmedel att ta. Nagra Filippiner (ah dessa underbara mannskor) forbarmade sig over oss och korde oss den sista biten till vart mal! Trotta, frustrerade och med ett talamod som nastan, men bara nastan hade tagit slut (trots detta maste vi credda varann litegraan for vi hade verkligen hallit oss vid gott mod hela den langa resan) checkade vi sa in pa forsta basta hotel, sov i sex timmar checkade ut igen och begav oss ut till havs och SNORKLADE MED VALHAJAR. Valhaj ar varldens storsta fisk, tillika haj och kan bli upp till 12 meter lang. Donsol ar ett av fa stallen i varlden man kan se denna fantastiska varelse pa och den kommer till kusten vid donsol mellan januari och maj for att ata plankton. Imorse fick vi sa aran att simma med inte en utan tva vajhalar, riktigt riktigt coolt! Man kanner sig ratt liten pa jorden jamte denna gigantiska sak!
vara lyxiga sangar pa pa bussfarg genom nya bekantskaper pa ytterligare en farja
nattfarjan Filippinerna.ser ni tanta i mitten?
Nar vi skulle ga tillbaka till hotellet for att hamta vara vaskor hamnade vi mitt i en brolloppmottagning som arrangerades pa hotellets stora altan. Generosa som Filippinerna ar ville de sjalvklart bjuda 3 svenska, for dem exotiska flickor pa mat! Sen var det dax att bege sig vidare igen, Boracay (som kan jamforas med Thailands Phuket, tror vi...) Dags for motgangar igen! Eftersom det suger med batforbindelser och suger annu med med INFORMATION om olika batforbindelser sa e det lite svart att ta sig. Vi tankte att vi chansar att aka till en o som heter Masbate och haller tummarna pa att det gar en bat darifran till Boracay. Sa nu akte vi till lilla hamstaden Pilar dar baten skulle ga till Masbate klockan fyra. Men guess what, baten var cancelled! Just our luck! Sa nu e vi fast har till nio ikvall da nasta bat gar. Halleluja! Naja vi e val framme pa Masbate nangang runt ett inatt da vi egenligen maste ta en buss over till andra sidan on, varifran det KANSKE gar en bat till boracay. Bussforbinldenserna nattetid i Filli ar oxa lite tveksamma. Jaja nog om det det loser sig, det gor det alltid! Vi har dessutom kommit till ett land dar alla ar sa hjalpsamma att man bara vill krama om dem! Underbara manniskor!
Over and out fran ert dreamteam som ovan ar otroligt glada efter valhajsexpidition!
Las aven Hannas inlagg nedan!
Flickor, vilka äventyrare ni är. Hoppas ni hann med natt-båten och -bussen till Boracay.
Det är verkligen fint väder här, men fortfarande kallt på nätterna.
Ha det fortsatt bra och var rädda om varandra!
Kramisar från Lena
Hej kära tappra tjejer!
Vilken otur, förstår att ni blev frustrerade av dessa motgångar o dessutom i denna värme. Tur att ni är ett sådant posivt gäng. Hoppas ni till slut kom fram till Boracay.
Vilken häftig upplevelse med valhajarna. 12 m lång hissnande känsla. Då känner man sig verkligen liten.....kan jag tänka mig.
Här hemma fortskrider våren med snabba steg. Häcken har slagit ut o på buskar, träd växer löven för varje dag. Skillnaden märks fr dag till dag. Alla lökar som tulpaner, påskliljor o pingstliljor blommar i härliga färger.
Själv ligger jag inomhus o käkar värktabl o virusmedicin för min bältros el helveteseld som den också kallas. Det sista säger mer vad det är. Ska väl bli bättre framöver.
Ska ringa Daniel i kväll för att få lite Filippinnyheter nu när jag känner mig mer smärtlindrad.
Njut av de veckor som är kvar o vi ser fram emot att snart få se er igen! Kerstin Bengt Hans
Hej kära flickor
Har försökt att följa er färd på kartan, men i den övärlden ni förflyttar er i nu, går jag bet. Och jag upplever att ni nästan också gör det, med tanke på era missade färjor och bussar. Men tänk att ni upplevs så exotiska att ni blev bjudna på mat vid
bröllopet. Förresten har ni väl ungefär samma hudfärg som urinnevånarna. Nu ser jag fram emot fina bilder från bla bröllopet. Så måste jag fråga:
de där bjässarna ni simmar ihop med, är de helt ofarliga?
Sommarvarma hälsningar och fortsatt LYCKA TILL
Hola ladies!
Måste erkänna att det känns liiiiite skönt att allt inte är som en dans på rosor för er. =) Då känns det mkt lättare att sitta här hemma och kolla på dessa underbara bilder ni hela tiden lägger upp. Fast å andra sidan är det några som klarar av lite motgångar så är det helt klart ni. En annan skulle ju bryta ihop för minsta lilla och ringa hem till mamma och gråta en skvätt.... =)
Men skönt att inget allvarligt inträffat iaf.
Tycker ni är modiga som vågar ge er ut på det stora blå och simma med dessa stora och skräckinjagande djur. Jag skulle (återigen) börja lipa om en gädda skulle våga sig närma mig. Vilken lipsill man är!!! =) Ska torka tårarna nu och gå tillbaka till tvätten.
Ha det suuuuuuper!!
Kram
